Kyrkbyn i Lysvik

”I en värmländsk skattebok från 1503  1) redovisas sammanlagt 8 olika skattegårdar i socknen Lysvik. Därav en kallad ” Stenswadbyn” ( möjligen efter ett stensatt vadställe över ån Lysan?) räntande 6 öre i tidens oxeskatt. Skattebokens ortnamn åsyftar Stävarby, men dess påförda skattebelopp. 6 öre, förefaller högt, när man ur jordeböcker vet, att hemmanet endast kom att åsättas 1/3 mantal. Ytterligare odlad jord måtte ha ingått i senmedeltidens Stävarby. Saknad areal motsvarar det dåv, angränsande kyrkotorpet Kyrkbyn, redovisat som sådant ännu i 1590 års jordebok, men i början av 1600-t överfört till hemman om 1/3 mtl skatte. Torpets uppodling blev länge av flera skäl eftersatt.

I Värmlands /krono/jordebok år 1540  2) återfinns fortsatt 8 skattegårdar  i Lysvik. Däribland en bonde Arvid i ”stenebÿn” dvs Stävarby, som utom övriga persedlar har att gälda oförändrade 6 öre i oxeskatt.Som bekräftelse på nämnt antagande framgår, att av dessa 6 öre avser 3 öre jordebokens ”Senerebÿn” (Stävarby) och 3 öre ”Stenerebÿn”, sistsagda ett torp, dvs motsvarande Kyrkbyn. Sammanhanget har klarnat, Stävarby, år 1503 som 1540 har jordnaturen skatte, men i jordebok 1590 kyrkohemman och har innefattat det snart avskilda Kyrkbyn kallad så därför att på dess ägor stod församlingens första, anspråkslösa gudshus, möjligen (senare?) en timrad stavkyrka. Nuv sockenkyrka i sten jämte kyrkogård finns på Stävarby marker. Både Stävarby och Kyrkbyn överförs senare samtidigt till jordnaturen skatte. Hit hörde den s k Kyrktegen, en skogspart belägen öster om älven Björkan och mellan bolbyarna Ransby och Skäggegård. Kring sagda teg, som av ålder tillhört kyrkoprästen i Fyksdals gäll, har nyttjandestriden mellan traktens bönder i långelig tid stått het.

Ovan har nämnts, att det medeltida Fryksdalen innehöll fyra kyrkor. Två av dessa, Ämtervik och Fryksände, stod på ursprunglig skattejord, som kronan överfört eller inlöst till biskopstolen i Skara att därifrån administreras. En kyrka, Sunne, låg på mark under den gamla kronogården Sund, som kom att ge den kristna församlingen dess namn. Förhållandet i Lysvik var, som redan framgått, annorlunda. Kronan hade säkert även här förvärvat Kyrkbyn och Stävarby, båda av skattenatur, men uppdragit åt cistercienserbröder, att ta över ansvaret för inledd kyrkoverksamhet. Förtroendet kom att missbrukas, det världsliga frälset griper in, konflikter uppstår, som snart skall framgå.”

(Roland Kihlstadius)